Ansökan om varumärkesregistrering för #METOO lämnas in

Den 17 oktober 2017 ansökte en man om varumärkesregistrering, i Sverige, för begreppet #Metoo. Registreringen avser bland annat smycken och andra juvelerarvaror i klass 14. Ansökan skedde i nära anslutning till att Alyssa Milano bad sina följare på Twitter att svara med orden ”me too” om de ofredats sexuellt. Den som dock myntade begreppet var den amerikanska medborgarrättsaktivisten Tarana Burke som 2006 startade en ideell organisation, Just be inc, för att stötta svarta kvinnor som varit utsatta för sexuella trakasserier och under begreppet ”Me too” visa på att de inte är ensamma om sina erfarenheter.

Me-too’s stora spridning skedde i mycket som en konsekvens av att de anklagelser om sexuella övergrepp, som riktats mot Harvey Weinstein, under lång tid hade tystats av filmindustrin. Som vi alla känner till, spred sig hashtagen #metoo snabbt på sociala medier och även i Sverige blev genomslaget massivt.

Genom att erbjuda en ”komplett smyckekollektion” under varumärket #Metoo planerar den svenska mannen att profitera på märket. Trots att det svenska varumärket Metoo registrerades redan i april 2018 rapporterade SVT Nyheter först den 16 augusti i år om det. Även i Resumé kunde nyheten läsas först i augusti. Det rapporterades också att mannen, av förklarliga skäl, hade fått nobben av medieprofilen Cissi Wallin avseende att kommersialisera idén.

Även Varumärkesombudet fick frågan hur ett så pass allmänt använt ord som #metoo kunnat registreras.

-”Jag tycker att det är märkligt att den ansökan gick igenom”, skrev personen till oss.

Grundförutsättning för registrering

När en varumärkesansökan lämnas in till registreringsmyndigheten upprättas en s.k. granskningspromemoria. I ett sådant dokument går det att läsa vad myndigheten anser om märkets registrerbarthet. I denna står: ”Lydelsen är inte beskrivande för sökta varor och därmed särskiljande”. Kort sagt betyder det att grundförutsättningen för varumärkesregistrering är uppfylld. Med andra ord innebär detta att märket kan skilja varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan. Bristande särskiljningsförmåga föreligger dock när märket exempelvis är artangivande eller anger kvalitet, kvantitet, avsedda användning, etc. I det här sammanhanget brukar förekomsten av s.k. frihållningsbehov för vissa beteckningar diskuteras. Det betyder att det inte ska vara möjligt att få ensamrätt till allmänna beteckningar som bör stå fritt för alla att kunna använda.

I mångas tycke torde #metoo vara ett sådant allmänt begrepp som alla och envar ska kunna använda. Detta utan att en 47-årig man ska kunna profitera på en kvinnorättssak och hindra användningen genom att hänvisa till en exklusiv ensamrätt, med ett bakomliggande kommersiellt intresse. Det rimmar illa helt enkelt. Som tur är föreligger det dock inte någon varumärkesanvändning i lagens mening så länge användningen inte sker i näringsverksamhet. Det innebär i princip att det är fritt fram att använda #metoo på diverse smycken så länge det inte sker i någon affärsrörelse.

Undertecknad anser dock att varumärket inte borde ha blivit registrerat från första början. Detta av den enkla anledningen att det är stötande, för alla oss kvinnor, män och ickebinära som delat personliga erfarenheter under #metoo.

#medvilkenrätt