Varumärkesombudet

Hermès vinner varumärkestvist (NFT trade mark trial) i USA mot Mason Rothschild, skaparen av kryptoväskorna ”Metabirkins”

av

Det är ett efterlängtat beslut, på många sätt, och banar väg för domstolsbeslut runt om i värden. Att Hermès vinner mot Mason Rothschild, som skapade en kollektion av 100 NFTs (Non-fungible token) s.k. ”Metabirkins” (se ett exempel nedan), som representerade virtuella handväskor från varumärket BIRKIN, utan tillstånd, är kanske väntat, med tanke på att varumärket är välkänt. Det är dock inte lika säkert att varumärkesinnehavare som inte har kända varumärken kan vinna intrångsprocesser mot virtuella varor och tjänster när varumärkesskyddet endast omfattar fysiska varor och tjänster. Fler beslut lär vänta. Under tiden rekommenderar vi att ansöka om varumärkesregistrering både för fysiska och virtuella varor så länge det finns en reell användningsavsikt.

Metabirkins

Vill du läsa mer om målet kan du göra det här, här och här. För att läsa mer om NFT klicka på länken (Non-fungibla tokens).

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister. Du kan också besöka våra andra sajter https://monsterskydd.se/ och https://domantvist.se/.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Tips! Glöm inte att spana in vår andra hemsida registrera-varumärke.nu.

Har ett rutmönster från Louis Vuitton förvärvat särskiljningsförmåga?

av

Intressant läsning i Alicante News från januari i år gällande huruvida ett utav Louis Vuitton mönster har förvärvat särskiljningsförmåga (dvs använts i sådan grad att det kan få varumärkesskydd). Det gäller följande rutmönster:

I fallet T-275/21, DEVICE OF A CHEQUERBOARD PATTERN (fig.), EU:T:2022:654 från den 19 oktober 2022 står det klart att Louis Vuitton inte lyckats visa att mönstret var tillräckligt inarbetat.

Liesbeth Marijnissen (Member of the Fourth Board of Appeal of the EUIPO) skriver följande rättsfallskommentar i Alicante News:

”The decision of the Court reaffirms that proving acquired distinctiveness through use for nontraditional marks is difficult, particularly for more recent registered EU trade marks with, or claiming, protection in numerous Member States. For trade mark proprietors and their representatives, this is a rigorous, timely and costly procedure, with a frustrating end result when the lack of sufficient evidence for a few Member States means that the mark fails for protection in the whole EU”.

Vill du veta mer kan du läsa hela artikeln här (sid 11).

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister. Du kan också besöka våra andra sajter https://monsterskydd.se/ och https://domantvist.se/.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Tips! Glöm inte att spana in vår andra hemsida registrera-varumärke.nu.

Känner du till begreppet ”dubbel identitet” när det gäller varumärken?

av

Patent- och marknadsdomstolen meddelande den 1 november 2022 en dom mellan parterna och hemlarms-jättarna Verisure och Sector Alarm. Parterna i målet var överens om att Sector Alarm har utnyttjat varumärket ARLO på så sätt som Verisure gjort gällande, nämligen att Sector Alarm under perioden den 17 september 2021 till och med den 23 november 2021 i näringsverksamhet utnyttjat varumärket i ett reklammeddelande och i en reklamlänk genom förvärv av söktermen ”ARLO” genom Googles annonstjänst Google Ads. Enbart köp av sökord är däremot inte en handling som utgör varumärkesintrång utan sättet på vilket det utnyttjandes av Sector Alarm utgjorde intrång i Verisures varumärkesskydd.

Frågan i målet var huruvida Sector Alarm hade rätt att förhindra intrång i deras varumärkesskydd genom utdömande av vite samt rätt tillersättning för spridning av domen.

Verisure är sedan 27 oktober 205 innehavare av EU-varumärket ARLO med registreringsnummer 014248694. Varumärket är bl.a. registrerat för ”trådlösa säkerhetskameror”, ”videokameror” och ”apparater för bearbetning, överföring och/eller mottagning av video- och/eller ljudsignaler” i klass 9.

Sector Alarm hade använt varumärket ”ARLO” i köpta reklamannonser för sina egna, med Verisure konkurrerande, dörrklockor med integrerade kameror, vilket utgör varumärkesintrång.

Domstolen konstaterar därmed att det i det aktuella fallet var fråga om s.k. dubbel identitet eftersom Sector Alarm har utnyttjat ett identiskt märke för identiska varor.

Domstolen resonerade som följande angående utdömande av vite, nämligen att vitesförbud som huvudregel ska meddelas när ett varumärkesintrång har fastställts. Undantag till huvudregel föreligger om det finns särskilda skäl enligt artikel 130.1 i varumärkesförordningen. Den omständigheten att intrånget har upphört eller att risken för ett framtida intrång är mycket begränsad är inte tillräckligt för att domstolen ska avstå från att meddela ett förbud (se EU-domstolens dom den 14 december 2006, Nokia, mål C-316/05, EU:C:2006:789 samt NJA 2007 s. 431). Det krävs inte heller att intrånget har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet utan det är tillräckligt att intrång i objektivt hänseende föreligger (se prop. 2008/09:67 s. 187).

Skäligt vitesbelopp i målet bestämdes till 500 000 kr och ersättning för spridning av domen till 50 000 kr.

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister. Du kan också besöka våra andra sajter https://monsterskydd.se/ och https://domantvist.se/.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Tips! Glöm inte att spana in vår andra hemsida registrera-varumärke.nu.

Är CORETEC förväxlingsbart med GORE-TEX?

av

Är CORETEC förväxlingsbart med GORE-TEX?

Bakgrund

Patent- och registreringsverket (PRV) beviljade Corema Svetsekonomi AB:s (Corema) ansökan om ordvarumärket CORETEC för olika verktyg och skyddskläder samt glasögon i klasserna 8 och 9. Efter invändning från W.L. Gore & Associates Inc (W.L. Gore) mot registreringen om att upphäva registreringen avseende samtliga varor i klass 9, då de anförde inför både PRV och senare Patent- och marknadsdomstolen (PMD) i huvudsak att varumärket var förväxlingsbart med bland annat W.L. Gores tidigare registrerade EU-varumärke GORE-TEX (registreringsnummer 017547993), som bland annat är registrerat för varor i klass 9 såsom skydds- och säkerhetsutrustning, upphävde PRV registreringen för samtliga varor i klass 9 förutom glasögon och anförde att:

”Vid en helhetsbedömning konstaterar PRV att det finns identitet mellan vissa av de aktuella
varorna. Det finns en likhet mellan märkena då de har samma längd och majoriteten av
bokstäverna gemensamma i följd. Märkena har även samma antal stavelser och visuella och
fonetiska likheter i början på märkena. Det finns även vissa skillnader då märkena börjar och
slutar på olika bokstäver. Skillnaderna distanserar dock inte det yngre märket tillräckligt från
det äldre märket för de varor där identitet har konstaterats. Märkena är således
förväxlingsbara.

Invändningen utgör därmed hinder mot att låta en del av registreringen bestå.”

W.L. Gore ansåg att termen glasögon skulle anses omfatta glasögon som utgör skydds- och säkerhetsutrustning. PRV upphävde alltså registreringen för samtliga varor i klass 9 förutom glasögon. W.L. Gore överklagade beslutet till Patent- och marknadsdomstolen (PMD) och yrkade att registreringen skulle upphävas även avseende glasögon i klass 9.

Ej varuslagslikhet mellan glasögon och skydds- och säkerhetsutrustning

PMD avslog överklagandet efter ha gjort bedömningen att det inte föreligger varuslagsidentitet eller -likhet mellan varorna i fråga, det vill säga skydds- och säkerhetsutrustning och glasögon, och att det därför inte föreligger någon risk för att konsumenter förväxlar varumärkena.

PMD konstaterade att:

”[D]e båda varukategorierna är skyddade i klass 9 och att glasögon, i ett
semantiskt sammanhang, kan avse både synkorrigerande glasögon och skyddsglasögon
(se bl.a. Nationalencyklopedin, www.ne.ord.se). Det bredare varuslaget glasögon –
dvs. synkorrigerande glasögon och skyddsglasögon – kan däremot inte anses i sin
helhet omfattas av den allmänna kategorin skydds- och säkerhetsutrustning, eller vice
versa (jfr Tribunalens dom den 7 september 2006 i mål T-133/05, PAM-PIM’S
BABY-PROP, EU:T:2006:247, punkten 29 med däri gjorda hänvisningar).”

”Den omständigheten att skydds- och säkerhetsutrustning kan omfatta skyddsglasögon, vilka
i undantagsfall även kan vara slipade för att ge en optisk prestanda ändrar inte denna bedömning”.

”Sammanfattningsvis gör Patent- och marknadsdomstolen den bedömningen att det inte
föreligger vare sig identitet eller likhet mellan de varor som de motstående
varumärkena är registrerade för. Eftersom de motstående kännetecknen inte avser
samma eller liknande varor finns det ingen risk för att konsumenterna förväxlar det
yngre varumärket CORETEC med W.L. Gores äldre varumärke GORE-TEX.
Överklagandet ska därför avslås. Vid denna utgång saknas det skäl för domstolen att
pröva om det yngre varumärket CORETEC är förväxlingsbart med övriga äldre
varumärken.”

Källa: Patent- och marknadsdomstolen dom 2021-11-23 i mål nr PMÄ 9931-21

Vad kan vi hjälpa dig med?

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Tips! Glöm inte att spana in vår andra hemsida registrera-varumärke.nu.

LegalZoom och LegalRoom ej förväxlingsbara

av

LegalZoom och LegalRoom är inte förväxlingsbara trots identiska tjänster och märkeslikhet. Det som avgör är den konceptuella skillnaden.

Bakgrund

LegalZoom.com, Inc. (”LegalZoom.com”) är ett amerikanskt företag som erbjuder juridisk rådgivning via internet. Bolaget innehar ett EU-varumärke registrerat för ordvarumärket LegalZoom bland annat avseende ”juridiska tjänster” i klass 45.

Bolaget Freja Partner AB ansökte om svensk varumärkesregistrering för ordvarumärket LEGALROOM också det för bland annat ”juridiska tjänster” i klass 45.

LegalZoom invände mot varumärkesregistreringen och yrkade att den svenska yngre varumärkesregistreringen skulle upphävas eftersom det förelåg förväxlingsrisk med det äldre EU-varumärket.

Patent- och registreringsverket (PRV)

PRV konstaterar inledningsvis att det föreligger identitet mellan tjänsteslagen i klass 45, dvs att samtliga tjänster som Freja Partners märke avser innefattas i de juridiska tjänster som invändarens märke avser i samma klass.

PRV anser att den relevanta omsättningskretsen består av konsumenter i allmänhet men även av näringsidkare och företagskunder.

När det gäller märkeslikhet gör PRV bedömningen att de motstående märkena både har en visuell och fonetisk likhet bland annat eftersom förleden ”legal” är densamma. Det enda som skiljer varumärkesregistreringarna åt är bokstäverna Z och R. Dock anser PRV att att orddelen ”legal” är svagt särskiljande i relation till juridiska tjänster och att de efterföljande orddelarna ”zoom” och ”room” har olika begreppsmässig innebörd. PRV anger;

”Associationsmässigt skiljer sig märkena åt då LegalZoom för tankarna till att det är det
juridiska man riktar (zoomar) in sig på medan Legalroom i första hand uppfattas som ett
juridiskt rum eller en ordlek som skulle kunna översättas till lagrum och därför för tankarna
till visst ställe i lagtext som åberopas vid dom e.d”.

Efter en sammantagen bedömning anser PRV att det inte föreligger en risk för förväxling trots att märkena omfattar identiska tjänster. Invändningen avslås och registreringen består.

Patent- och marknadsdomstolen (PMD)

LegalZoom överklagade PRV:s beslut till PMD som dock delar PRV:s bedömning. PMD anger i sina domskäl;

”Vid helhetsbedömningen av förväxlingsrisken kan begreppsmässiga skillnader förta
verkan av fonetisk och visuell likhet, under förutsättning att innebörden av åtminstone
ett av de aktuella varumärkena är klar och bestämd för omsättningskretsen, på så sätt
att denna direkt kan uppfatta den (se EU-domstolens domar i mål C-16/06 P, Mobilix,
EU:C:2008:739, p. 98 och i mål C-361/04 P, Picaro, EU:C:2006:25, p. 20).

Märkenas suffix ROOM respektive ZOOM förstås av omsättningskretsen. Vad gäller
LEGALROOM som helhet bedömer inte domstolen att märket hos omsättningskretsen
skulle föra tankarna till det juridiska begreppet ”lagrum” utan snarare uppfattas som ett
rum där juridiska tjänster utövas. I övriga delar domstolen PRV:s bedömning om
märkenas begreppsmässiga betydelser och skillnader.

Domstolen instämmer i PRV:s bedömning att de begreppsmässiga skillnaderna mellan
märkena gör att det vid en helhetsbedömning inte föreligger någon risk för förväxling,
även med beaktande av att det föreligger tjänsteslagsidentitet. Eftersom det inte
föreligger någon förväxlingsrisk ska LegalZoom.coms överklagande avslås.”

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Tips! Glöm inte att spana in vår andra hemsida registrera-varumärke.nu.

Rörelsemärken – ny era av svenska varumärkesregistreringar!

av

Sedan årsskiftet 2018–2019 har det varit möjligt att vid patent- och registreringsverket (PRV) registrera andra former av varumärken, däribland rörelsemärken. Varumärket ”GLOBAL FOOTPRINT LEVEL” var det första rörelsemärket som registrerades vid PRV. Varumärket kan liknas en filmsnutt där ett slags räkneverk/tidur avslutas med ordet GLOBAL FOOTPRINT LEVEL. Att det numera finns flera alternativ till såväl utformning som registrering av varumärken skapar en ny dimension inom varumärkesrätten och ger innehavare en större frihet att utforma sitt varumärkesskydd.

Svenska varumärken har således numera samma möjligheter till ”rörelse” som EU-varumärken. Rörelsemärken har nämligen varit tillåtna som EU-varumärken sedan 1 oktober 2017 där EUIPO hittills mottagit 73 ansökningar för rörelsemärken av dessa har 36 lett till registrering.

Vi är lite extra stolta över att en av dessa registreringar avser ett av våra egna klienters rörelsemärken, nämligen Göteborgspriset för hållbar utvecklings varumärke ”WINWIN”. Varumärkesansökan med nummer 017894400 lämnades in den 2 maj 2018 och registrerades den 20 september samma år. På EUIPOs hemsida, https://euipo.europa.eu/eSearch/#details/trademarks/017894400, kan man se hur märket är registrerat;

WINWIN

På http://winwingothenburgaward.com/ kan man se hur rörelsemärket används i verkligheten, exempelvis på Göteborgs Konstmuseums vägg;

WIN WIN

Är du intresserad av att registrera ett rörelsemärke eller har funderingar kring andra typer av varumärken är du varmt välkommen att kontakta oss! Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd UDRP tvister om domännamn under .com.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

#METOO en kontroversiell varumärkesregistrering

av

Ansökan om varumärkesregistrering för #METOO lämnas in

Den 17 oktober 2017 ansökte en man om varumärkesregistrering, i Sverige, för begreppet #Metoo. Registreringen avser bland annat smycken och andra juvelerarvaror i klass 14. Ansökan skedde i nära anslutning till att Alyssa Milano bad sina följare på Twitter att svara med orden ”me too” om de ofredats sexuellt. Den som dock myntade begreppet var den amerikanska medborgarrättsaktivisten Tarana Burke som 2006 startade en ideell organisation, Just be inc, för att stötta svarta kvinnor som varit utsatta för sexuella trakasserier och under begreppet ”Me too” visa på att de inte är ensamma om sina erfarenheter.

Me-too’s stora spridning skedde i mycket som en konsekvens av att de anklagelser om sexuella övergrepp, som riktats mot Harvey Weinstein, under lång tid hade tystats av filmindustrin. Som vi alla känner till, spred sig hashtagen #metoo snabbt på sociala medier och även i Sverige blev genomslaget massivt.

Genom att erbjuda en ”komplett smyckekollektion” under varumärket #Metoo planerar den svenska mannen att profitera på märket. Trots att det svenska varumärket Metoo registrerades redan i april 2018 rapporterade SVT Nyheter först den 16 augusti i år om det. Även i Resumé kunde nyheten läsas först i augusti. Det rapporterades också att mannen, av förklarliga skäl, hade fått nobben av medieprofilen Cissi Wallin avseende att kommersialisera idén.

Även Varumärkesombudet fick frågan hur ett så pass allmänt använt ord som #metoo kunnat registreras.

-”Jag tycker att det är märkligt att den ansökan gick igenom”, skrev personen till oss.

Grundförutsättning för registrering

När en varumärkesansökan lämnas in till registreringsmyndigheten upprättas en s.k. granskningspromemoria. I ett sådant dokument går det att läsa vad myndigheten anser om märkets registrerbarthet. I denna står: ”Lydelsen är inte beskrivande för sökta varor och därmed särskiljande”. Kort sagt betyder det att grundförutsättningen för varumärkesregistrering är uppfylld. Med andra ord innebär detta att märket kan skilja varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan. Bristande särskiljningsförmåga föreligger dock när märket exempelvis är artangivande eller anger kvalitet, kvantitet, avsedda användning, etc. I det här sammanhanget brukar förekomsten av s.k. frihållningsbehov för vissa beteckningar diskuteras. Det betyder att det inte ska vara möjligt att få ensamrätt till allmänna beteckningar som bör stå fritt för alla att kunna använda.

I mångas tycke torde #metoo vara ett sådant allmänt begrepp som alla och envar ska kunna använda. Detta utan att en 47-årig man ska kunna profitera på en kvinnorättssak och hindra användningen genom att hänvisa till en exklusiv ensamrätt, med ett bakomliggande kommersiellt intresse. Det rimmar illa helt enkelt. Som tur är föreligger det dock inte någon varumärkesanvändning i lagens mening så länge användningen inte sker i näringsverksamhet. Det innebär i princip att det är fritt fram att använda #metoo på diverse smycken så länge det inte sker i någon affärsrörelse.

Undertecknad anser dock att varumärket inte borde ha blivit registrerat från första början. Detta av den enkla anledningen att det är stötande, för alla oss kvinnor, män och ickebinära som delat personliga erfarenheter under #metoo.

#medvilkenrätt

Varumärket RADIO NOSTALGI registreras trots invändning om ond tro

av

Varumärket RADIO NOSTALGI registreras trots invändning om att varumärkesansökan gjorts i ont tro

Till Patent- och registreringsverket (PRV) inkom en ansökan om varumärkesregistrering avseende märket RADIO NOSTALGI för bland annat radiosändningar. PRV granskade varumärkesansökan och godkände senare varumärket för registrering. När den efterföljande invändningsperioden började löpa lämnade klaganden in en invändning. Klaganden ansåg att märket var förväxlingsbart med hand inarbetade varumärke och att ansökan hade ansökts i ond tro.

PRV och PMDs bedömning

Både PRV och Patent- och marknadsdomstolen (PMD) delade bedömningen om att det förelåg förväxlingsrisk mellan de motstående märkena och att klagande hade visat att han hade använt varumärket RADIO NOSTALGI vid tidpunkten då varumärkesansökan hade lämnats in. Även kravet att klaganden fortfarande använde varumärke ansågs vara uppfyllt. Däremot ansågs det inte visat att märket var inarbetat av klaganden vid tidpunkten då varumärkesansökan hade lämnats in och att sökande skulle ha känt till klagandes varumärke. Eftersom samtliga krav för att ond tro ska anses föreligga hävdes inte varumärket utan bestod.

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister (såsom ATF tvister om domännamn under .se och UDRP tvister om domännamn under .com).

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Ett registrerat varumärke i svartvitt skyddar inte längre mot alla färger – svensk rättspraxis ändras

av

Svensk rättspraxis har ändrats – ett registrerat varumärke i svartvitt ger inte längre ett skydd mot alla färgkombinationer.

Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) ändrar svensk rättspraxis. Tidigare gavs nämligen ett varumärke i svartvitt skydd mot alla färgkombinationer men nu ändrar PRV skyddet för svartvita märken genom dom i PMÖD 435-18 (G i visst utförande). Ändringen ligger i linje med EU-rätten eftersom själva registreringen av ett EU-varumärke i svartvitt inte innefattar ett omedelbart skydd för samtliga färger.

Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD)

PMÖD framhåller i domen att;

”En tolkning av den svenska varumärkesrättsliga regleringen i ljuset av EU-rätten leder därför till slutsatsen att en registrering av ett varumärke i svartvitt inte i sig kan medföra ett skydd i förhållande till samtliga färgkombinationer. I konsekvens med detta kan en sökt internationell registrering i svartvitt inte betraktas som färgmässigt överensstämmande med en äldre registrering som avser en viss färg”.

Saken rörde nämligen en internationell varumärkesregistrering som Patent- och registreringsverket (PRV) inte ansågs skulle gälla i Sverige. Märket utgörs av ett figurmärke i form av en fyrkant med rundade hörn med bokstaven ”g” centrerad i mitten. Märket är utformat i svartvitt och registrerat för bl.a. mjukvaror i klass 9.

PRV ansåg att sökandes varumärke var förväxlingsbart med två tidigare EU-varumärken som båda var figurmärken och utgjordes av fyrkantiga märken innehållande bokstaven ”g” i vitt mot en färgad bakgrund i rött respektive blått, i båda fallen med vita ytterkanter. När ärendet slutligen hamnade hos Patent- och marknadsdomstolen var den avgörande frågan vid bedömningen av märkeslikheten om en registrering i svartvitt omfattar även färger.

Svensk rätt tolkas i ljuset av EU-rätten

Som nämnts ovan ansåg dock PMÖD att när den svenska varumärkesrätten tolkas i ljuset av EU-rätten leder det till slutsatsen att en registrering av ett varumärke i svartvitt inte i sig kan medföra ett skydd i förhållande till samtliga färgkombinationer. Konsekvensen av detta blev att det förelåg en låg grad av märkeslikhet när den sökta internationell registreringen i svartvitt inte kunde betraktas som färgmässigt överensstämmande med en äldre registrering som avsåg en viss färg. Detta gäller trots att bokstaven ”g” används i båda märkena.

Slutsatsen

Slutsatsen blev att Patent- och marknadsöverdomstolen upphävde underinstansernas beslut och förklarade att den internationella varumärkesregistreringen skulle gälla i Sverige.

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister (såsom ATF tvister om domännamn under .se och UDRP tvister om domännamn under .com).

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

 

VAMO Varumärkesombudet AB

Stockholm

Tel: 08-551 18 747
E-post: [email protected]

Göteborg

Tel: 031-313 49 85
Epost: [email protected]

Hitta oss på Sociala Medier

Kontakta oss