Varumärkesombudet

NYTT AVGÖRANDE: SWEDISH BEAUTY AWARDS

av

NYTT AVGÖRANDE: SWEDISH BEAUTY AWARDS

Bristande särskiljningsförmåga

Vi har tidigare rapporterat om Patent- och marknadsdomstolens (PMD) avgörande avseende varumärkesansökan för SWEDISH BEAUTY AWARDS (se nedan). Nu har Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) upphävt PMD:s avgörande och dömt till KTF:s fördel. I sin dom meddelar de att varumärkesansökan ska handläggas vidare hos Patent- och registreringsverket (PRV).

Patent- och marknadsdomstolens avgörande

PMÖD anser att varumärket har förvärvat tillräcklig särskiljningsförmåga för att kunna nå registrering enligt ansökan. PMÖD framhåller att KTF:s branschevenemang med samma namn har anordnats de senaste 14 åren och en marknadsundersökning bland professionella aktörer inom kosmetikabranschen visar att en stor andel av de som svarat anser att SWEDISH BEAUTY AWARDS är känt som beteckning för de tjänster som KTF tillhandahåller. De återförvisar därför ärendet till PRV.

Tidigare blogginlägg från april 2020

Varumärket SWEDISH BEAUTY AWARDS hade använts av företaget KTF Organisation Aktiebolag i elva år. Det var först den 30 januari 2018 som företaget ansökte om att registrera varumärket SWEDISH BEAUTY AWARDS. Ansökan stötte snabbt på problem då Patent och- registreringsverket (PRV) avslog ansökan med hänvisningen att varumärket var beskrivande och därmed saknade särskiljningsförmåga.

Företaget KTF överklagade PRV:s avslag till Patent- och marknadsdomstolen (PMD). I rätten hävdade KTF att:

  • Deras varumärke är inarbetat inom den relevanta omsättningskretsen.
  • Omsättningskretsen är enligt KTF näringsidkare verksamma inom kosmetikabranschen.
  • För att styrka detta har de gjort en marknadsundersökning där de fått in 121 intervjusvar från personer som är verksamma inom kosmetikabranschen.

PMD framhävde i sin dom att:

  • SWEDISH BEAUTY AWARDS är en gala där gästerna bestått av personer verksamma inom kosmetikabranschen. Vid ett tillfälle var konsumenterna inbjudna. Galan har även mot allmänheten. Omsättningskretsen är därför allmänheten i stort.
  • Det är inte styrkt att varumärket är inarbetat i den relevanta omsättningskretsen.
  • Varumärket är beskrivande och saknar därmed särskiljningsförmåga.
  • Ansökan om varumärkesregistrering ska avslås.

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Tips! Glöm inte att spana in vår andra hemsida registrera-varumärke.nu.

 

Användningskrav, ond tro och Banksy – Vad har de gemensamt?

av

Användningskrav, ond tro och Banksy – Vad har de gemensamt?

Den anonyme graffitikonstnären vid namn ”Banksy” har fått sin varumärkesregistrering för den kända målningen ”Flower Thrower” hävt av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO). Anledningen? De anser att varumärkesansökan lämnades in i ond tro och att varumärket inte uppfyller det användningskrav som finns.

Bakgrund

Vanligtvis skyddas konstnärliga verk genom upphovsrätten. Banksy ska dock ha uttryckt att ”copyright is for losers”. Banksy har därtill uppmanat personer att använda hans verk så länge de inte används för kommersiellt bruk. För att få upphovsrättsligt skydd för ”Flower Thrower” hade Banksy varit tvungen att röja sin identitet. Detta var uppenbarligen inget alternativ.

Korttillverkaren Full Colour Black använde dock ”Flower Thrower” som ett motiv på deras gratulationskort. Detta föll inte Banksy i smaken vilket oundvikligen ledde till en tvist mellan de två.

År 2014 lämnade Banksy, via sitt företag Pest Control Office Ltd, in en varumärkesansökan för ”Flower Thrower”. Efter det att varumärket registrerats ansökte företaget Full Colour Black om att Banksys varumärkesregistrering skulle hävas. Full Colour Black hävdade att Banksy aldrig haft för avsikt att använda ”Flower Thrower” som ett varumärke.

Användningskrav

När fem år har passerat efter att varumärket har registrerats ska varumärkesinnehavaren kunna bevisa att varumärket används så som det är registrerat om det påtalas under en tvist (användningskrav). Uppstår det en tvist och varumärkesinnehavaren inte har använt varumärket så som det framgår av registreringsbeviset kan man förlora rätten till varumärket.

För att bemöta Full Colour Blacks hävningstalan öppnade Banksy en pop-up butik för att visa användning av varumärket. Han uppgav däremot att han enbart öppnade affären för att han låg i en rättslig tvist och därmed vad tvungen att göra det, ett uttalande han kanske inte borde ha gjort.

Ond tro och hävning av varumärke

I september 2020 valde EUIPO att häva Banksys varumärke ”Flower Thrower”. I sitt beslut uppger EUIPO att Banksy försökt att utnyttja varumärkeslagstiftningen. Genom att ansöka om varumärkesskydd kan han skydda sitt konstverk från att användas av andra i kommersiellt bruk samtidigt som han behåller sin anonymitet. EUIPO belyser att de inte kommer att ta lätt på att personer, om än kända artister, försöker hitta kryphål i lagen. De uppger att Banksy aldrig hade för avsikt att använda varumärket och att det därmed registrerats i ond tro, vilket tydligt framkom av hans uttalande om pop-up butiken.

Vad som nu kommer hända med Banksys varumärkesportfölj återstår att se.

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Tips! Glöm inte att spana in vår andra hemsida registrera-varumärke.nu.

Användningskrav för varumärken

av

Användningskrav för varumärken

När fem år har passerat efter att varumärket har registrerats är ni som varumärkesinnehavare skyldig att kunna bevisa att ni använder varumärket så som det är registrerat om det skulle påtalas, t.ex. vid en tvist (det s.k. användningskravet). Uppstår det en tvist och ni inte har använt varumärket så som det framgår av registreringsbeviset kan ni förlora rätten (helt eller delvis) till ert varumärke. Syftet med användningskravet är bland annat att det inte ska finnas varumärken som hindrar någon annan med ett verkligt behov av att få ett visst varumärke registrerat.

Om ni inte uppfyller användningskravet kan ert varumärke bli upphävt

Företaget Norwood Industies Inc. (nedan kallad Norwood) fick sitt varumärke upphävt i samband med en intrångstvist med det svenska företaget JM:s Plåt & Mek Aktiebolag (nedan kallad JM). Norwood tillverkar sågmaskiner och tillbehör till sågmaskiner. Norwood har flertalet varumärken som börjar på ordet LUMBER.

Sommaren 2019 väckte Norwood talan mot det svenska företaget JM:s Plåt & Mek Aktiebolag, som även de tillverkar sågmaskiner. Norwood ansåg att JM:s varumärke LUMBERLINE gjorde intrång i deras serie av LUMBER-varumärken, särskilt deras varumärke LumberLite. JM hävdade i sin tur att Norwoods varumärke LumberLite inte uppfyllde användningskravet för varumärken och ansökte om hävning av varumärkesregistreringen.

Användningskrav – Patent- och marknadsdomstolen

Patent- och marknadsdomstolen (PMD) behövde därför ta ställning till två ärende, det påstådda intrånget mot Norwoods LUMBER-varumärken och hävningen av Norwoods varumärke LumberLite.

Gällande intrånget kom PMD fram till att:

  • De som köper sågmaskiner är en specialiserad och insatt kundgrupp. Sågmaskiner är en dyr vara och det förekommer sällan spontanköp.
  • Varumärkena skiljer sig även åt då LumberLite är ett registrerat ordmärke och LUMBERLINE är ett figurmärke i färg.
  • PMD kom därför fram till att företaget JM inte begått intrång i Norwoods LUMBER-varumärken.

Gällande hävningen kom PMD fram till att:

  • Norwood inte kunnat bevisa att det skett någon försäljning av tillbehör till LumberLite under en femårsperiod.
  • Norwood har inte gjort verkligt bruk av EU-varumärket LumberLite under fem år.
  • Varumärket ska därför upphävas.

Lärdomar av fallet ovan

Om ni inte uppfyller användningskravet kan ert varumärke riskeras att upphävas i en eventuell tvist. Det är därför mycket viktigt att både:

  • Använda varumärket såsom det är registrerat.
  • Spara underlag på användningen

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd UDRP tvister om domännamn under .com.

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

Tips! Spana gärna in vår andra hemsida här.

Källa: Patent- och marknadsdomstolen T 7879–19, T 15176–19

SkyKick-målets avgörande – en lättnadens suck för många varumärkesinnehavare

av

Sky v SkyKick (Case C-371/18)

Det omtalade SkyKick-målet har varit under många varumärkesjuristers lupp sedan en tid tillbaka och nu har det tillslut avgjorts. Utfallet får nog många varumärkesinnehavare, och ombud, att dra en lättnadens suck. Varför? Det förklarar vi nedan.

Bakgrund

Det brittiska storbolaget Sky väckte år 2016 talan mot företaget SkyKick avseende varumärkesintrång. Sky hävdade att SkyKick gjorde intrång i deras registrerade varumärken, bland annat rörande termen ”programvara” i klass 9. SkyKick menade däremot att Skys varumärkesregistreringar borde ogiltigförklaras, åtminstone delvis, med hänvisning till att vissa av de varubeteckningar som Skys varumärken registrerats för skulle sakna erforderlig klarhet och precision. Termen ”datorprogramvara” är den som belysts mest. SkyKick hävdade därtill att Sky registrerat sina varumärken i ”ond tro” då de inte haft någon reell avsikt att använda dem för samtliga inkluderade varor och tjänster.

Den nationella domstolen i Storbritannien hänsköt därför följande frågeställningar till EU-domstolen för klargörande:

  • huruvida ett varumärke helt eller delvis kan ogiltigförklaras på grund av att de termer som varumärket registrerats för är för breda,  så som ”programvara”, och att varu- och tjänsteförteckningen således saknar tillräcklig klarhet och precision, och
  • huruvida ett varumärke helt eller delvis kan ogiltigförklaras på grund av ond tro om det inte finns någon reell avsikt att använda varumärket i förhållande till vissa av de registrerade varorna och tjänsterna.

EU-domstolens avgörande

Domstolen gav inget svar på huruvida just termen ”programvara” är en för bred varubeteckning, detta med hänvisning till att en sådan omständighet ändå inte kan ligga till grund för en ogiltigförklaring av en EU-varumärkesregistrering. För att ett sådant varumärke ska kunna ogiltigförklaras krävs att en uttrycklig grund för detta inom unionsrätten, vilket inte finns avseende varu- och tjänstebeteckningar som saknar tillräcklig klarhet och precision.

En befintlig ogiltighetsgrund är däremot att registreringen i fråga skulle vara gjord i ond tro och detta konstaterar domstolen kan vara fallet om sökanden inte haft avsikt att använda märket för de varor och tjänster som ansökan omfattat. För att ond tro ska kunna anses vara för handen menar domstolen dock att det krävs ”relevanta och samstämmiga uppgifter” som visar att sökanden vid ansökningstidpunkten ”hade för avsikt antingen att skada tredje mans intressen på ett sätt som inte är förenligt med god affärssed eller att, utan att ens avse en enskild tredje man, erhålla en ensamrätt för andra ändamål än de som ingår i ett varumärkes funktion”. Det domstolen tycks söka är således en objektiv antydan om att sökanden inte haft för avsikt att använda varumärket för vissa eller samtliga varor och tjänster inkluderade i ansökan, vilket får anses vara ett relativt högt ställt beviskrav.

Som inledningsvis sagts får detta avgörande säkert en hel del varumärkesinnehavare, med breda termer i sina förteckningar, att dra en lättnadens suck. Utfallet får dock anses uppmana framtida sökande att vara försiktiga med hur brett de klassar sina varumärken och istället se mer till de exakta varor och tjänster varumärket faktiskt kommer att användas för.

 

Varumärke hävs efter underlåten användning

av

Om du inte använder ditt varumärke kan det hävas. Det hände varumärket AIWA.

Bakgrund

Aiwa Corporation (”Aiwa Corp”) är ett amerikanskt bolag och är innehavare av varumärken och varumärkesansökningar omfattande AIWA i ett flertal länder. Bl.a. är Aiwa Corp innehavare av ett EU-varumärke som registrerades år 2016 (nr 014755037). Bolaget är också innehavare av en svensk varumärkesansökan som ingavs år 2018 (nr 2018/00063), för varor i klass 9.

Aiwa Co., Ltd. (”Aiwa Ltd”) är ett japanskt bolag som är innehavare av det svenska figurvarumärket AIWA (nr 261779). Det registrerades den 18 november 1994 för ”samtliga varor” i klasserna 9, 11, 14, 15 och 16. Men även för varorna ”spel och leksaker; gymnastikartiklar (ej ingående i andra klasser); julgransprydnader” i klass 28.

Aiwa Corporation ansökte om administrativ hävning av Aiwa Ltds svenska figurvarumärket AIWA (nr 261779) hos Patent- och registreringsverket (PRV). Bolaget ansåg nämligen att varumärket skulle upphävas till följd av underlåten användning. Efter att Aiwa Ltd bestridit ansökan om hävning överlämnades ärendet till Patent- och marknadsdomstolen.

Patent- och marknadsdomstolen

I varumärkeslagen framgår det att en registrering av ett varumärke får hävas till följd av underlåten användning. Det krävs för sådan hävning att innehavaren inte gjort verkligt bruk av märket i Sverige, för de varor eller tjänster som det registrerats för, inom en period av fem år i följd. Detta gäller dock inte om användningen av varumärket har påbörjats eller återupptagits efter femårsperioden, förutsatt att den påbörjade eller återupptagna användningen skett före ingivandet av ansökan om hävning av registreringen.

Verkligt bruk

Högsta domstolen och EU-domstolen har i flera fall bedömt vad som krävs för att en innehavare ska anses ha gjort verkligt bruk av sitt varumärke. Kravet på verkligt bruk är uppfyllt när varumärket används i enlighet med dess grundläggande funktion, nämligen att garantera ursprungsidentiteten hos de registrerade varorna eller tjänsterna i syfte att skapa eller bibehålla avsättningsmöjligheter. Symboliska handlingar som enbart syftar till att upprätthålla varumärkesrätten är inte tillräckligt. Det finns dock inte någon fastställd miniminivå för användning, utan bedömningen ska göras med beaktande av samtliga omständigheter som kan styrka att märket faktiskt har utnyttjats kommersiellt. Det är dock särskilt viktigt att användningen anses motiverad i den berörda ekonomiska sektorn för att bibehålla eller skapa marknadsandelar.

I det nu aktuella fallet är den relevanta tidsperioden för bedömningen av verkligt bruk tidpunkten för ingivandet av hävningsansökan och fem år bakåt i tiden, dvs. den 18 januari 2013 – 18 januari 2018. Det är också Aiwa Ltd som har bevisbördan för att kravet på verkligt bruk är uppfyllt.

Affärsplan räcker inte

Patent och marknadsdomstolen ansåg att Aiwa Ltd inte hade lagt fram tillräckligt med bevisning för uppfyllandet av kravet om verkligt bruk. Dessutom ansåg domstolen att den kortfattade affärsplanen från oktober 2016 inte kan anses visa mer än att det har skett viss intern planering avseende en potentiell återaktivering av kännetecknet AIWA för varor i klass 9 i bl.a. Sverige.

Varumärket hävs

Patent- och marknadsdomstolen ansåg att Aiwa Ltd inte hade visat på att figurvarumärket har tagits i verkligt bruk i Sverige för några varor som omfattas av registreringen under perioden 18 januari 2013 – 18 januari 2018. Aiwa Ltd har inte heller lagt fram några giltiga skäl till att figurvarumärket inte har använts. Av den anledningen hävs varumärket.

Domen kan fortfarande överklagas.

Rättsfallsnr Patent- och marknadsdomstolen T 5261–18

Behöver du hjälp med ditt varumärke? Vi hjälper dig med allt som rör ditt varumärkesskydd till exempel att registrera varumärke och då registrera varumärke i Sverige, registrera varumärke i EU och registrera varumärke internationellt.

Dessutom hjälper vi dig med mönsterskydd och domännamnstvister (såsom ATF tvister om domännamn under .se och UDRP tvister om domännamn under .com).

Kontakta oss idag för att få snabb hjälp till ett bra pris.

VAMO Varumärkesombudet AB

Stockholm

Tel: 08-551 18 747
E-post: [email protected]

Göteborg

Tel: 031-313 49 85
Epost: [email protected]

Hitta oss på Sociala Medier

Kontakta oss